by Emmelie Orebjörk on 08 mars 2010
I och med att golfproffset Jesper Parnevik siktar på comeback, har jag ett litet barndomsminne att dela med mig av som handlar om just honom. Eller snarare hans namn.
När jag var 9 år fick jag ett erbjudande om att vara gäst och svara på några frågor i Lilla Sportspegeln. Detta efter att ha skickat in en teckning till programmet några veckor tidigare. Självklart tackade jag ja till detta fantastiska uppdrag som troligtvis skulle medföra stor popularitet bland polarna i skolan.
Innan jag åkte till Stockholm med min mor för att delta i studioinspelningen hade farsan lite frågeträning med mig. Under några dagars tid uppdaterade han mig flitigt om alla relevanta sportnyheter och ett återkommande namn var just Jesper Parnevik. Han syntes för tillfället mycket i media och min far hade förutspått att en av frågorna förmodligen skulle handla om honom. ”Kom ihåg att han heter Parnevik i efternamn. Förnamnet kommer de nog inte fråga om, det är för lätt”, sa han självsäkert innan jag och min mor lämnade Karlstads flygplats.
Väl i studion var det, efter lite småprat, dags att svara på tre sportrelaterade frågor. För varje rätt svar skulle jag få en tennisboll att kasta och på så sätt vinna priser. (Jag kommer ihåg att när jag själv kollade på Lilla Sportspegeln hemma i soffan tyckte jag alltid väldigt synd om dem som inte lyckades svara rätt på några frågor. Jag var därför väldigt, VÄLDIGT nervös i detta skede). De två första frågorna hade med hockey att göra och de klarade jag galant. Så, där satt jag och fumlade nervöst med två tennisbollar i nävarna och väntade på den sista frågan. Den löd något i stil med: ”Det finns en svensk golfspelare som heter Parnevik i efternamn. Vad heter han i förnamn?”.
Ja, det var kört. Jag hade ingen aning om vad Parnevik hette i förnamn, bara i efternamn. Jag hade dock mina två tennisbollar som jag lyckades att pricka i två hål och på så sätt vinna en ryggsäck och ett par inlines. Men jag måste erkänna att jag än i dag är lite besviken på min självsäkra fader.
Nu planerar alltså Parnevik att göra comeback trots en ryggskada. Med mycket träning, stretching och massage förväntas han att kunna spela på toppnivå igen. Själv kommer jag i första hand alltid att relatera golfstjärnans namn till min tid som tv-kändis.
Foto: Eric Gay (AP)
by Claes Sjöholm on 05 januari 2010
Färjestads Lee Goren lägger sin energi på att reta upp fans på Facebook när han istället borde prestera på isen. Färjestad befinner sig i en smärre kris då de förlorat de senaste sex matcherna. Laget har gjort minst mål av alla och börjar falla i tabellen. Spelarna börjar tappa självförtroendet och det lyser även igenom på det sociala nätverket Facebook.
En viss Lee Goren har varit minst sagt osmidig i en brevväxling med en Färjestadsupporter. Supporterklubben Carlstads Finest Crew (CFC) avslöjade igår en helt makalös korrenspondens mellan Goren och en Färjestadsupporter på Facebook. Det hela började med detta meddelande till Goren:
“Hey just wanted to ask you to show a little more heart and determination for the team ive followed for over 23 years now. Get in front of the net hit some guys and score some goals,
Thanks”
Man kan reagera på olika sätt över en sådan uppmaning och ett lämpligt svar hade kanske varit att tacka för stödet och att vi gör vårt bästa. Men Mr. Goren valde att svara på detta vis:
“GO FUCK YOURSELF!!! I do not go to your work and tell you how to do your job, so fuck off!!”
Det hela spårar sedan ur fullständigt med hot, anklagelser och en ganska galen vokabulär. Den som vågar och vill kan läsa hela utdraget på CFC:s hemsida.
Det har spekulerats i media om Goren verkligen varit skadad eller om han varit avstängd på grund av sitt beteende. FBK har däremot dementerat påståendet och förklarat att Goren ådragit sig en lower body skada. Om så är fallet hoppas jag i alla fall att Goren fått interna reprimander för sitt galna beteende. Grabben verkar lida av stora problem och jag hoppas att han får hjälp av sin klubb.
Cool off and play some hockey, Lee!
by Eric Ceder on 29 september 2009
Idag när vi som bäst arbetade med att fortsätta utveckla Matchsnack.se till Sveriges bästa och största sportsajt slogs jag lika oförklarligt som plötsligt av hur mycket jag saknar att spendera min tid i ett omklädningsrum. Om jag fick välja skulle vi förlägga hela Matchsnack-kontoret till en röd barack bredvid en ödslig fotbollsplan, kasta in lite gammal gräs, spola vatten över hela jävla golvet och hänga några gamla svetttröjor på krokarna. För där trivs jag, bland svetten, smutsen och möglet!
Jag kan ärligt säga att det finns få platser i världen som har skänkt mig så mycket skratt, glädje och gemenskap som ett riktigt härligt, svettigt, instängt och mögligt omklädningsrum. Oavsett om det har handlar om bandy, fotboll, ishockey eller rugby så är omklädningsrummet en riktig favoritplats. En oas att koppla bort i, släppa stress och problem och bara få vara sig själv för en liten stund.
Jag är numera korsbandsskadad och jag saknar tugget och snacket efter träning och match. Kanske skall man slå sig in på en tränar karriär?
Ett av mina favoritomklädningsrum alla kategorier måste vara Otterbäckens bandyklubbs. Det är inte det renaste i världen, inte heller det snyggaste. Men det har charm och det sitter mycket tradition och stolthet i väggarna. Här nedan ser ni Otterbäckens legendariske tränare Rolf “pöven” Larsson i färd med att “tjöta höl i hövvet” på undertecknad, som förövrigt hade en karriär i just OBK som publikfavorit och backhjälte… Hmm.. hjälte och favorit kanske är att ta i, men jag spelade i alla fall 4 säsonger…
Har ni några favoriter bland alla Sveriges omklädningsrum och baracker? Finns det incidenter som ni vill dela med er av? Kommentera gärna!
by Claes Sjöholm on 17 september 2009
En av våra medlemmar på matchsnack.se har minst sagt haft en tung fotbollssäsong. Det började tidigt med att han slog upp skallen och fick sy ett flertal stygn. En riktigt otrevlig skada men det visade sig att det inte skulle bli den värsta.
Jesper Bankemyhr
Jag och Eric har under dagen lunchat med Jesper Bankemyhr som jobbar på TV4. Jesper är en mycket trevlig kille som spelar för Råtorps IK i div. 4 Värmland. Han är en aktiv medlem på matchsnack.se och har redan lite smått lyckats chockera oss på kontoret med sina uppladdade bilder.
I en match med Råtorp såg Jesper en chans att snabbt vända spelet för att bli helt fri mot målvakten. På den våta gräsplanen gjorde han ett ryck för att komma förbi försvarande back. Backen satte då in en hård tackling i ryggen på Jesper när han insåg att Jesper blivit helt fri om han kommit förbi. Väldigt olyckligt så sker hela situationen nära kantlinjen bredvid avbytarbåsen. Efter tummultet och krashen in i båsen insåg Jesper att det var på sin plats med några fler stygn, i benet denna gång. Ni förstår när ni ser bilden nedan!
Jespers benskada - VD:n censurerar
Jesper är nu återställd och har gjort comeback. Det har blivit ett par matcher med Råtorp och Jesper räds inte nya duster efter kantlinjerna. Gött kämpat Jesper, bra!
by Eric Ceder on 26 juni 2009
Idag åkte delar av Matchsnackteamet till Arvika för att medverka vid Värmlands största, och en av de större internationella cuperna i Sverige, Arvika Cup.
Jonte packade rally-Audin full av partytält, bord, datorer, LCD TV, flyers, kablar, bollar mm innan han drog iväg i nordvästlig riktning kl 08.30. Kvar på kontoret sitter jag och är lite avundsjuk. Enligt rapporter skall det i Arvika under helgen bli mellan 26 och 30 grader varmt och förutom att han har värmen att se fram emot kommer det att spelas mängder av intressanta fotbollsmatcher.
Grattis Jonte!
I övrigt kan vi konstatera att Degerfors vann över Carlstad United i derbyt igår med 3-0 efter att ha spelat med en man mer under hela andra halvlek. Grattis Degerfors, och jag tror att även United fansen stämmer in när vi lyckoönskar DIF och hoppas på ett lag från Värmland i Superettan nästa år. Tråkigt för United som dras med mycket skador och aldrig riktigt får till det.
På tal om skador så fick jag igår min dom när jag besökte Ortopeden på Centralsjukhuset i Karlstad. Där konstaterade läkaren att det bakre korsbandet i knät är trasigt, vilket innebär att rugbysäsongen till 99% säkerhet är över och att även bandysäsongen är i fara. Hur jag skall klara mig utan lagidrott i framtiden går över mitt förstånd, och jag kommer nog behöva hjälp för att härda ut en sommar, höst och vinter utan sport.
Någon som har tips på hur man gör för att inte klättra på väggarna fullständigt?
